Mångfald & inkludering

Begåvningstest – så mäter du begåvning vid rekrytering

Att testa kandidaters begåvning blir vanligare och vanligare vid rekryteringar idag. Som alltid vid rekrytering gäller det att ha superkoll på vad man mäter (vad är egentligen begåvning?), att man har träffsäkra verktyg för att mäta begåvning och att man drar korrekta slutsatser av de resultat man får. Här reder jag ut lite frågetecken kring begreppet begåvning.

En speciell typ av problemlösning

Hela dagarna löser vi problem av olika slag. Det är högt och lågt, stort och smått, viktigt och oviktigt, avgörande och helt banalt; vilken leverantör ska jag välja, vilka kollegor ska jag involvera i projektet, vad ska jag prioritera upp och vad ska jag prioritera ner på den aldrig sinande ”att-göra-listan”, vem är strategiskt smart att prata med först, hur ska jag hantera den knepiga kunden och vad ska jag äta till lunch? Problem, lösning, problem, lösning, problem, lösning…

För olika problem finns olika strategier. Vilken strategi vi använder är ofta omedvetet för oss i stunden. Vanligt är dock att vi löser ”problem” med ett eller flera av nedan strategier:

  • Jag lutar mig mot vad jag redan kan och vet. Problemet känns igen. Jag har gjort något liknande förut, eller jag har läst något om hur man på bästa sätt löser ett sånt här problem. ”Förra gången gjorde jag såhär, och det gick lite sisådär, så nu gör jag istället på det här sättet…”
  • Jag provar mig fram. Genom att strukturera upp problemet tar jag mig an det på ett metodiskt sätt. Jag undersöker kanske en del i taget? Jag testar, förkastar, testar igen och tar mig sakta men säkert fram mot lösningen. Det tar lite tid, men om jag är noggrann och metodisk blir det till slut hyfsat rätt.
  • Jag frågar en vän. (Min personliga favorit-strategi!) Jag använder ”en livlina”. Ringer någon i mitt nätverk, stämmer av med bordsgrannen, bollar med min chef eller som oftast i mitt fall: jag ropar ut min frågeställning/frustration över kontorslandskapet till dess att någon kommer till min undsättning. Någon annan i min närhet visar sig ha den erfarenhet och kunskap som gör att problemet löses.
  • Jag använder min generella begåvning. Jag tänker logiskt (för en gångs skull). Använder mitt system två (Kahneman) och drar en logisk och korrekt slutsats som blir min lösning. ”Om A ger B, så är det enda logiska svaret att C är lika med X…”

Olika typer av intelligens

Inom forskningen talar man ibland om flytande och kristalliserad intelligens (Catell). Kristalliserad intelligens är det vi kan. Det vi vet och det vi lärt oss. Det är exempelvis Sveriges landskap, Europas huvudstäder, vem som vann Eurovision år 1978 eller all annan möjlig (och omöjlig) kunskap som gör att man vinner i Trivial Pursuit, Jeopardy eller, för den delen, får högsta betyg i ett ämne i skolan.

Flytande intelligens handlar istället om logisk problemlösning, inlärning och förmågan att se mönster och logiska samband. En person med en hög generell begåvning kan mycket väl förlora precis alla TP-matcher under sportlovsveckan i fjällen. Däremot skulle personen med en hög generell begåvning antagligen både lättare och snabbare än de flesta TP-spelare runt bordet lära sig och ta till sig av kunskap inom ett helt nytt område. Och om något oväntat hände där under sportlovssemestern – vad det nu skulle kunna vara, en brunbjörn kliver in genom dörren i Sälen? – så skulle personen med hög begåvning antagligen lättast av alla TP-spelare se vad som behövs göras för att hantera och lösa den oväntade och främmande situationen. Den flytande intelligensen handlar nämligen om att veta vad man ska göra, när man inte vet vad man ska göra. Det är detta som är generell begåvning.

Mer läsning från kunskapsbanken