Mångfald & inkludering

Begåvningstest – så mäter du begåvning vid rekrytering

Att testa kandidaters begåvning genom ett begåvningstest blir vanligare och vanligare vid rekryteringar idag. Som alltid vid rekrytering gäller det att ha superkoll på vad man mäter (vad är egentligen begåvning?), att man har träffsäkra verktyg för att mäta begåvning och att man drar korrekta slutsatser av de resultat man får. Här är några saker att ha koll på när man väljer begåvningstest.

Hur mäter man generell begåvning?

För att identifiera individers generella begåvning har vi stor nytta av ett begåvningstest. Inom metoden kompetensbaserad rekrytering är tester en viktig del av processen. Begåvning handlar om förmågan att se logiska samband, dra korrekta slutsatser av ofullständig information, snabbt lära sig något nytt och att flexibelt och ”smart” använda tidigare erfarenheter och kunskaper i en ny situation. Det är nämligen ingenting som vi identifierar under en anställningsintervju, genom referenstagning eller i en meritförteckning (nej, det är inte så att personer på höga positioner per automatik har en hög begåvning – vi har testat hur många VD:s som helst och resultaten fördelar sig helt enligt normalfördelningskurvan). Vi behöver därför ett bra test som träffsäkert mäter begåvning, och inget annat.

Lär dig mer: Detta ska ingå i en bra onboarding

Vad är då ett bra begåvningstest?

Mäter inte erfarenhet och kunskap

Att skapa bra begåvningstest är svårt. Färdigheter (numerisk förmåga eller verbal förståelse) är hyfsat lätta att mäta, och kunskaper (språk eller trafikregler) är ännu lättare. Men eftersom begåvning handlar om ”processorn” därinne i huvudet, den generella förmågan att lösa alla möjliga typer av problem som en individ kan utsättas för, har vi ingen nytta av någon form av test där kandidaternas förkunskaper (eller brist på förkunskaper) påverkar resultatet. Kandidaterna ska med andra ord inte ha någon fördel av att ha svenska som modersmål, ha läst ledarsidan i Svenska Dagbladet varje morgon de senaste åren eller att ha studerat matematik på universitetsnivå.

Tar inte hänsyn till siffer- eller språkkunskaper

När du fyller i ett begåvningstest kan du dock mötas av just ord eller siffror. Men märk väl att varken orden (hav förhåller sig till strand, så som äng förhåller sig till X) eller siffrorna (699, 587, 799, 597, 899, X) är speciellt svåra i sig. Eftersom det inte är språkkunskaper eller sifferkunskaper som vi vill mäta, inte heller verbal förståelse eller numerisk förmåga, ligger utmaningarna i testet inte i orden eller siffrorna. Det vi vill mäta är istället förmågan att hålla flera parallella regler i huvudet samtidigt, att snabbt se ett mönster och dra en korrekt slutsats. Men begåvningstestet behöver använda språk, siffror, symboler eller annat som finns i vår kultur för att få fatt i den generella begåvningen. Annars vore det omöjligt.

Det går inte att öva på begåvningstest

Det här innebär också att ett bra begåvningstest inte går att öva upp sig i. Om ett så kallat begåvningstest går bättre och bättre ju fler gånger du gör det, så är det inte ett begåvningstest du har fyllt i. Du har fyllt i ett test som mäter något helt annat! Kanske ”inlärningsförmåga”?

Nej, resultaten ska vara desamma oavsett hur många gånger du gör det. En viss marginell skillnad beroende på dagsform kan förekomma, men inte mer än så. Om skillnaderna blir större bör du ifrågasätta testets validitet (att testet mäter generell begåvning och inget annat) och reliabilitet (att testet är träffsäkert i sin mätning).

Testar stresstålighet

Utöver att vara oberoende av förkunskaper och omöjligt att öva upp sig i är ett begåvningstest alltid begränsat i tid. Om inte, så är det inte ett begåvningstest.

Att välja begåvningstest – våra tips

Många ställer sig frågan: Vilket begåvningstest är bäst? När du väljer begåvningstest vill du att det håller hög validitet och att testet inte verkligen mäter begåvning, och inte inlärningsförmåga eller kunskapsnivå.

  • Testet ska inte på något sätt kunna påverkas av kandidatens förkunskaper. Det ska inte gå att ”ha en fördel” i ett begåvningstest.
  • Kunskaper i språk och sifferkunskaper ska inte ha betydelse för testningen.
  • Det ska inte gå att göra om ett begåvningstest och få ett bättre resultat. Då är det inte ett begåvningstest.
  • Ett begåvningstest ska alltid göras på begränsad tid.

Mer läsning från kunskapsbanken