Kompetensförsörjning

Hur har lågkonjunktur och kriser påverkat kompetensförsörjningen?

Konjunkturinstitutet bedömer att den svenska ekonomin under 2022 kommer att gå in i en lågkonjunktur som väntas vara fram till 2026. Med det framför oss vill vi blicka tillbaka på hur tidigare lågkonjunkturer och kriser har påverkat företagens kompetensförsörjning.

Konsekvenserna på arbetsmarknaden blir mer långsiktiga än kriserna

I lågkonjunktur går ekonomin sämre och tillväxten avtar eller minskar. Arbetslösheten tenderar att öka och färre investeringar sker. En rapport från IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering), visar att ekonomiska kriser får långsiktiga konsekvenser, både för arbetsmarknaden och för arbetstagare. 1990-talskrisen och lågkonjunkturen som följde finanskrisen 2008-2009 är tydliga exempel på det. Mycket tyder på att även coronapandemin och kriget i Ukraina kommer att få betydande långsiktiga effekter. IFAU:s rapport konstaterar också att ekonomiska kriser förutom generellt högre arbetslöshet kan ge upphov till bestående skillnader mellan olika lokala arbetsmarknader och mellan olika branscher.

Obalans på arbetsmarknaden redan före pandemin

Coronakrisen skiljer sig från tidigare kriser i att finanspolitiken har varit mer expansiv och i att krisen har påverkat andra typer av branscher och yrkesgrupper än tidigare. Det fanns också när vi gick in i coronapandemin redan en obalans på arbetsmarknaden, där företagen under flera år upplevt en större och större brist på rätt kompetens, trots att arbetslösheten fortsatt varit relativt hög. Matchningen på arbetsmarknaden har försämrats kontinuerligt under många år. Flera undersökningar, bland annat från Tillväxtverket och Svenskt näringsliv, visar att företag under lång tid har sett bristen på kompetens och yrkeserfarenhet som det största tillväxthindret.

Vad tar vi med oss in i nästa lågkonjunktur?

Trots hög arbetslöshet och två år av kris är det fortfarande mycket svårt för svenska företag att rekrytera. Tre av tio rekryteringsförsök förra året misslyckades, visar Svenskt Näringslivs senaste rekryteringsenkät. År 2019, innan pandemin, var siffran två av tio. Under andra halvan av 2021 försökte 68 procent av företagen rekrytera, men det är fortfarande svårt. Oavsett om det är högkonjunktur eller lågkonjunktur verkar alltså företag ha svårt att hitta rätt kompetens och matchningen på arbetsmarknaden försämras kontinuerligt. Rekryteringshinder skapar merkostnader, hämmad tillväxt och försämrad utvecklings- och innovationskraft

Coronakrisen har drivit på en redan snabb teknisk utveckling som medför ökande krav på individen att kompetensutveckla sig. Parallellt med den tekniska utvecklingen ställs allt högre krav på företag att ställa om till en mer klimatsmart produktion av varor och tjänster. Att många har blivit uppsagda och arbetslösheten har ökat under 2020 tycks något motsägelsefullt ha spätt på den redan tidigare bristande matchningen mellan efterfrågan och utbud. Bristen på rätt kompetens kommer på kort sikt inte att kunna lösas enbart genom rekrytering ur gruppen arbetslösa eller genom att fler utbildade når arbetsmarknaden. Företagen behöver också arbeta strategiskt med omställning av befintlig kompetens och med en plan den egna långsiktiga kompetensförsörjningen, både i samarbete med andra aktörer och genom egna initiativ.

Kriser som katalysator för förändring

Kriser driver förändring, både negativ och positiv. Har coronakrisen medfört möjligheter som kan möta upp de hinder som kompetensbristen medför? En viktig och delvis bestående förändring är det utbredda distansarbetet och digitala möten som ny norm. Kairos future coronakrisbarometer visade redan tidigt i pandemin att fyra av tio företag upplevt att krisen påskyndat en välbehövlig digitalisering av verksamhetsprocesser och arbetssätt. Samtidigt svarade 16% av företagen att krisen påskyndat digitalisering av själva affärerna, och ungefär lika många sa att nya möjligheter för verksamheten som helhet har uppstått. Bara en tredjedel upplevde att krisen inte inneburit några nya möjligheter alls.

Även Tillväxtverkets rapport om kompetensförsörjning under coronatider visar att coronakrisen har skyndat på den strukturomvandling som driver på utvecklingen mot ökad digitalisering och automatisering i näringslivet. Efterfrågan ökar på arbetskraft med kompetens inom teknik, data och IT men också inom andra områden. Det finns många branscher och yrken där det var stor brist på utbildad arbetskraft redan före krisen, och där bristen förväntas kvarstå under en längre period.

För att företag ska kunna växa, digitalisera och ställa om till mer klimatsmarta och cirkulära affärsmodeller måste affärsutvecklingen gå hand i hand med kompetensförsörjningen.

Vidare läsning

Är du intresserad av att fördjupa dig mer i hur konjunkturen och kriser påverkar kompetensförsörjningen? Här kan du läsa mer:

 

Mer läsning från kunskapsbanken