Förändring är en del av vardagen i de flesta organisationer. Nya strategier ska omsättas, kulturer utvecklas och arbetssätt förändras. Men trots att riktningen ofta är tydlig är vägen dit sällan lika enkel.
– Det finns ett stort gap mellan att veta vad vi ska uppnå och att faktiskt komma dit. Vi vet ofta vart vi vill, men utmaningen ligger i att göra jobbet för att ta oss dit, säger Christoffer Engblom, managementkonsult på Wise.
Just det gapet, mellan strategi och genomförande, är centralt i många av de förändringsresor Christoffer möter. Och en viktig del av lösningen handlar om människorna som ska genomföra förändringen.
Kommunikation är mer än information
När en organisation står inför en större förändring är det lätt att tänka att kommunikation handlar om att förklara vad som ska hända. Men enligt Malin Myhrman, rekryteringskonsult på Wise Marketing, behöver kommunikationen gå längre än så.
– Kommunikation blir ofta att företag och organisationer funderar på vad vi vill få ut och vad vi vill att människor ska veta. Men är det vår sanna historia? Är det våra medarbetares historia?
För Malin är medarbetarna en viktig del av organisationens berättelse. När människor själva kan förmedla varför de tror på det de gör blir kommunikationen både mer genuin och trovärdig.
– Kan du få dina medarbetare att förmedla ditt budskap? Då tror jag att din trovärdighet ökar markant.
Det handlar alltså inte bara om att sända ut information, utan om att skapa förutsättningar för människor att ta emot den, förstå den och känna att den är relevant.
Utan involvering, inget engagemang
Att skapa engagemang i en förändring kräver mer än information. Människor behöver få möjlighet att vara delaktiga.
– Det är oerhört svårt att skapa engagemang utan involvering, säger Christoffer.
Det betyder inte att alla medarbetare måste vara med och fatta varje beslut. Däremot behöver organisationen hitta sätt att fånga in perspektiv och hjälpa människor att förstå vad förändringen innebär för dem.
När medarbetare får bidra med sina perspektiv får organisationen dessutom värdefull kunskap om vad som faktiskt är viktigt. Vad innebär förändringen för mig? Vad behöver vi som team? Och vad krävs för att vi ska vilja vara en del av den?
Involvering blir därmed inte bara ett sätt att skapa engagemang, utan också ett viktigt underlag för hur förändringen ska kommuniceras och genomföras.
Spring inte för fort
En vanlig fallgrop är att ledningen vill gå snabbt fram.
Ledningsgruppen kan ha arbetat med en strategisk förändring i flera veckor eller månader. När beslutet väl är fattat kan känslan därför vara: nu kör vi. Men för resten av organisationen kan det vara första gången de hör talas om förändringen.
– Ledningsgruppen har ofta haft flera veckor eller i vissa fall flera månader på sig att gå igenom förändringen och känna att det här verkligen är rätt för oss. Sedan kanske man involverar ledarna några dagar eller veckor innan medarbetarna får informationen, säger Christoffer.
Det skapar ett glapp. Ledningen är redan framme vid beslutet medan organisationen fortfarande försöker förstå problemet som förändringen ska lösa.
Därför krävs tålamod.
– Att springa snabbt är att springa långsamt när det kommer till förändring.
Att lägga tid på förankring och involvering tidigt kan alltså kännas långsammare, men ger förändringen bättre förutsättningar att lyckas.
Förändring känns inte alltid positiv
En annan viktig aspekt är att förändring inte automatiskt upplevs som något positivt, även när den på sikt kommer att leda till något bättre.
Organisationen ska kanske fortsätta leverera i vardagen samtidigt som nya arbetssätt ska läras in. Det som på ledningsnivå framstår som en viktig strategisk förflyttning kan för en medarbetare innebära ytterligare något att hantera i en redan pressad vardag.
– Förändring i sig är ju något som är jobbigt. Vi ska göra något på nya sätt. Även om det ska leda till något positivt kommer det att kräva något nytt av människor, säger Christoffer.
Dessutom befinner sig människor på olika platser i processen. Tidigare erfarenheter påverkar hur vi reagerar på förändring.
Små beteenden bygger stora förändringar
Förändring handlar i slutändan om beteenden. Vad gör vi annorlunda i vardagen?
Det är något Malin själv har sett i Wises förändringsresa. När flera bolag skulle samlas under ett gemensamt Wise handlade det inte bara om en ny organisation eller identitet, utan också om att bygga en gemensam kultur.
Och ibland är det de små sakerna som blir viktiga: att sätta sig bredvid en kollega man vanligtvis inte arbetar med, röra sig mellan olika delar av organisationen eller bli nyfiken på andra kollegors kompetens.
– Jag tror faktiskt ibland att det är de här småsakerna som blir de viktigaste till slut. För det är ju en beteendeförändring någonstans.
Christoffer kopplar det till psykologisk trygghet, att människor vågar säga vad de tycker, komma med idéer och visa sig sårbara.
– Man bygger psykologisk trygghet genom att lära känna varandra bättre, genom att komma lite närmare varandra, genom att ta en kaffe tillsammans.
Våga testa, lära och hålla i
En förändring kommer sällan att fungera perfekt första gången. Ett nytt arbetssätt kan kännas ovant och ett nytt beteende kanske inte ger den effekt man hoppats på direkt.
Det betyder inte nödvändigtvis att förändringen är fel.
– Hemligheten är inte att lyckas första gången. Ofta behöver vi hålla i och fortsätta göra någonting, lära av det som faktiskt känns svårt och reflektera tillsammans över vad som fungerar och vad som kan bli bättre.
Det är genom den kontinuiteten som nya arbetssätt så småningom kan bli en naturlig del av vardagen.
För organisationer som står inför en förändringsresa finns därför ingen enkel genväg. Men några principer kan göra stor skillnad: involvera människor tidigt, anpassa kommunikationen efter var de befinner sig och ge förändringen tid att landa.
För det är först när strategin börjar synas i människors vardag som den verkligen blir verklighet.
