Att veta vad man ska göra när man inte vet vad man ska göra
Varje dag löser vi problem. Stora som små. Strategiska som triviala.
Vilken leverantör ska vi välja?
Vem ska involveras i projektet?
Vad ska prioriteras och vad ska vänta?
Hur hanterar jag den där svåra kunden?
Och ja… vad ska jag äta till lunch?
Arbetslivet är i grunden en enda lång kedja av problem och lösningar. Skillnaden ligger i hur vi tar oss an dem.
Fyra vanliga sätt att lösa problem
Vi använder ofta olika strategier utan att ens tänka på det.
1. Vi lutar oss mot erfarenhet
Problemet känns igen. Vi har varit här förut.
Vi återanvänder det vi redan kan, justerar lite och hoppas på bättre resultat den här gången. Det är vår samlade kunskap – vår erfarenhetsbank – som får styra.
2. Vi provar oss fram
Vi bryter ner problemet, testar en del i taget, utvärderar och justerar. Metodiskt, strukturerat och ibland tidskrävande men ofta effektivt. Det är lärande i realtid.
3. Vi använder vårt nätverk
Vi frågar någon som vet mer. En kollega, en chef, en vän. Ibland är den snabbaste vägen till en lösning att låna någon annans erfarenhet.
4. Vi tänker logiskt på riktigt
Här aktiverar vi det som psykologen Daniel Kahneman kallar System 2 – det långsamma, analytiska tänkandet. Vi resonerar, drar slutsatser och ser samband. Om A leder till B, då måste C vara den rimliga konsekvensen.
Det är här vi närmar oss något mer grundläggande.
Två typer av intelligens – och varför det spelar roll
Inom forskningen skiljer man ofta mellan kristalliserad och flytande intelligens (Cattell).
Kristalliserad intelligens – det vi vet
Det här är vår inlärda kunskap. Fakta. Erfarenheter. Allt vi samlat på oss över tid.
Det är det som gör att vi kan Sveriges landskap, Europas huvudstäder eller briljera i Trivial Pursuit.
Flytande intelligens – hur vi tänker
Här handlar det om logisk problemlösning, mönsterigenkänning och förmågan att snabbt förstå nya samband.
En person med hög generell begåvning kanske inte vinner frågesporten – men lär sig snabbare än andra när spelreglerna ändras. Och om något oväntat händer? Säg att en brunbjörn kliver in i stugan under sportlovet.
Då är det den flytande intelligensen som avgör vem som snabbast analyserar situationen, ser alternativen och agerar rationellt.
Generell begåvning förmågan att navigera det okända
Flytande intelligens handlar i grunden om detta:
Att veta vad man ska göra – när man inte vet vad man ska göra.
Det är kärnan i generell begåvning. Förmågan att hantera nya, komplexa och oväntade situationer. Att resonera logiskt även när erfarenheten inte räcker till. I en föränderlig värld, där arbetsuppgifter förändras snabbare än någonsin, är det en avgörande kompetens.
